Vilket resulterade i en 50% sjukskrivning i slutet på Februari. Kroppen sa ifrån i form av hjärtklappning och mycket sammandragningar. Det var trots det svårt att komma till insikten om att en sjukskrivning var det bästa just då, var nog lite verklighetsfrånvänd och trodde att hela avdelningen vilade på mina axlar. Fick även gå och prata med en psykolog i och med att min största rädsla inför förlossningen var en förlossningsdepression. Det är jag så glad för, hon fick mig att få lite perspektiv på saker och ting. Vill så gärna fortsätta träffa en psykolog eller alternativt livscoach regelbundet. Det är så värdefullt.

 

När jag gick hem från jobbet i mitten på April så blev det SÅ fint väder. Jag fixade och donade massor här hemma inför bebisankomsten, jag bakade MASSOR och väntade och väntade... 

 

..Så vi fick en tid bokad för igångsättning. Var lite nere kvällen innan men Axel var så grym på att peppa mig och hålla humöret uppe så när vi åkte in på Lördag morgon den 12 Maj så var vi mest taggade och nervösa. Det fanns två rädslor inför förlossningen som jag hade och det var att han skulle ligga med näsan uppåt eller att jag skulle bli igångsatt. Båda inträffade haha.. Men det gick ju trots allt bra ändå! Vilgot låg ju fel (upptäckte dom efter 18h värkar) så han fick plockas ut med akut snitt. Jag har så fina minnen från sjukhuset och allt blev så himla bra till slut! Och när jag rullades ner från uppvaket (jag fick skakningar pga febern efter snittet) till rummet så möttes jag av Axel som satt där och höll i vår son och då brast det för mig. Det är tveklöst det finaste ögonblicket i mitt liv och än idag blir jag rörd när jag tänker på det♥ 

När vi kom hem från sjukhuset så var det typ 35 grader på vår altan. Jag hade inga kläder att ha på mig (pga av snittet), jag hade ont som satan och det kliade runt snittet nåt så jävulskt. Fick ju inte heller bada av uppenbara anledningar. Vår närmsta familj kom för att kolla på Vilgot. Alla blev förälskade och vi levde i vår lilla bubbla. Blev en del vändor tillbaka till sjukhuset i början tyvärr. Jag fick en del komplikationer med snittet och hade skyhögt blodtryck. Fick äta blodtryckssänkade och smörja snittet med kortinson. Axel fick även sätta sprutor med blodförtunnande i mina lår. Min kropp tog rätt mycket stryk av förlossningen men den repade sig snabbt! 

Åh blir varm i hjärtat av detta! Vår familj och vänner samlades för att fira Vilgots namngivelse! Så fin dag.

 

Även om det är busy life att va mamma med alla olika föräldraträffar, mammaträffar, sångstunder osv så har man ändå haft lite tid för reflektion. Har försökt att komma under fund med vad jag trivs med, hur jag vill jobba i framtiden och vad som verkligen är viktigt här i livet. 

 

Nu vet vi i stort sett hur vårt hus ska se ut! Vi har ritat på det i 1,5 år nu så det är väl på tiden haha. Vi har lite småjusteringar kvar bara, väntar även på en second opinion från en arkitekt men vi hoppas kunna sätta spaden i marken i sommar! Tänkte göra en uppdatering på vår instagram så håll utkik där.

 

Alltså vilket lite charmtroll vi fått? Jag ska inte skryta om mitt barn för det gör väl alla mammor och hur tröttsamt blir inte det. Men jag tycker vårt liv har blivit så mycket rikare och roligare med Vilgot!

 

- Kommit tillbaka till träningen

Bästa känslan att va tillbaka! Åh har saknat crossfiten och löpningen så sjukt mycket så att va tillbaka på banan betyder så mycket för mig.