Ruperanden

 
Från vår julvecka i Geilo!
 
Såååå härligt med längskidor. Och väldigt skonsam träning för den här gravidkroppen! Även om jag faktiskt börjar känna av att jag faktiskt är gravid nu, hehe.. Nu vet jag hur det är att va den personen som alla får vänta på. Känslan när folk typ börjar åka fram och tillbaka för att få upp värmen, när jag själv svettas som en idiot. Ja men kul hörru! Men men, sen bär jag ju faktiskt på en liten mini-människa också, vore ju konstigt om jag inte kände av det alls. Nu sträcker och spänner det när jag tränar, och jag får sammandragningar av att bara vara ute och gå? Det gick verkligen superbra att träna fram tills typ vecka 22, då skulle jag och Axel ut och springa och då fick jag ont. Det är lite jobbigt att inte ens kunna ta några vettiga promenader faktiskt, det trodde jag ju att jag skulle kunna göra fram till förlossningen typ!
 
Men idag var jag en sväng i boxen i alla fall. Ville få lite socialt umgänge och känna att jag använde kroppen till nåt. Var inte med på passet utan lyfte lite vikter brevid bara. Kände på det lite, eftersom jag även börjat känna av foglossning så vill jag ta det lugnt och lyssna på kroppen. 
 
 
Visst är bilderna härliga! Tänk att han friade på det där fjället?? Tillsammans med Hugo och vår lilla knodd i magen. Han kunde ju inte pricka mer rätt? Jag lever fortfarande i ett litet lyckorus efter det ögonblicket, jag blev så sjukt överraskad! Nu har vi valt ringar och de är beställda, jag ska visa er när vi får dem! Men det tar ju en evigheeeeeet.
 

Kommentera här: