Det värmer en gammal bloggtants hjärta att ni fortfarande går in och läser här.

 

Senast jag skrev var i April, då hade jag precis bestämt mig för att springa Göteborgsvarvet. För att ge er en liten uppdatering på det så blev det aldrig så, strax efter att jag skrev det så drog jag på mig nåt ordentligt virus. Jag var riktigt dålig, och det satt kvar i kroppen i tre veckor. Så jag kände inte att det var riktigt läge att utsätta den för 2,1 mil direkt efter det utan minsta förberedelse. Jättetråkigt! Men jag var där och hejade på mina fina vänner Carro och Johanna! 

 

Nu börjar sommaren lida mot sitt slut! Känns lite vemodigt då vi knappt haft någon sol alls. Utan att låta allt för bitte så är det ju faktiskt samma visa varje år, sommaren regnar bort! Men det har varit helt underbart att få ha mina killar för mig själv i hela fyra veckor! Vilken lyx.

 

Först bar det av mot Norge och Geilo. Vi packade våra vandringsryggsäckar fulla och gav oss ut på en 3-dagars vandringstur. Vi råkade välja röd led vilket betyder "mycket krävande" och det var så sant som det var sagt. Vilken terräng! Men utsikten var oslagbar så det vägde upp det ständiga klättrandet. Och att stanna med jämna mellanrum för att fylla på vattenflaskan i alla de tusen vattenfall och bäckar man korsar, det är en speciell känsla. Det godaste och friskaste vattnet jag druckit. Däremot bärjade knä och höfter att protestera mot de 18kg packning de fått kånka på och i en vecka efter att vi kom tillbaka hade jag svårt att gå, haha. 

 

Efter en dags vila så lämnade vi Hugo hos svärföräldrarna i stugan och tog bilen mot västlandet. Vi åkte igenom Jotunheimen (så vackert!) och gjorde ett stop i Geiranger. Därefter blev det Trollstigen och slutligen Ålesund där vi bokat hotell. När vi kom tillbaka till stugan i Geilo efter den lilla trippen så åkte vi Downhill en dag innan det var dags att styra hem mot Göteborg igen. Norge är så vackert och det finns så mycket att se. Vill så gärna åka tillbaka nästa år!

 

Nu är jag tillbaka på jobbet och om en vecka börjar skolan. Ser fram emot skolan men mest av allt ser jag fram emot att bli bra i min axel. Har fått någon slags inklämningsskada (tror jag, googlat) och inte kunnat träna ordentligt på hela sommaren. Nu har jag bokat tid hos sjukgymnasten så nu hoppas jag snart vara tillbaka och kunna träna som vanligt på crossfiten. Wish me luck! Har haft allt annat än en sammarbetande kropp det sista halvåret haha.. Är jag inte sjuk, har ont i nackmusklerna så är det axeln. Jag är inte bitter....