Det som egentligen skulle bli en ledig helg med 25årsfest blev en jobbhelg med 25årsfest... Och jag vet inte vad som fick mig att tro att den kombon var en bra idé? Viljan att göra alla nöjda kanske? Jobba. Festa. Vara med Axel och Hugo.  Någonstans vet jag ju att det inte riktigt fungerar så i min värld. Jag som är en ångestfylld människa i vardagen blir ett ångestmonster i en vecka efter en festkväll. Jag har kul på festen. Fungerar helt okej på jobbet dagen efter. Förvandlas till ett vrak när jag kommer hem med livskris och än det ena med det andra.

Kul...

Har åtminstone försökt göra det bästa av situationen idag. T ex lindrat andningssvårigheterna med en löprunda och pillat med mina tulpaner (?!). Tog även lite kort medan ljuset var bra! Axel har byggt sänggavel hela helgen så det är bara målningen kvar nu, sen får även den flytta in i lägenheten:) Den blir så fin!